Besök på katharslott - Peyrepertuse

Under våra tre år med hus i Marseillan har vi hela tiden velat besöka något av katarslotten. Berättelserna och historien om katarerna är sammanvävd med södra Frankrike. En tips på en bra bok som utspelar sig under katartiden är Labyrinten av Kate Moss, kan verkligen rekommenderas! Sedan så finns det så klart massor med facklitteratur om katerna och Albingenserkriget som utspelade sig i början av 1200-talet efter det första korståget mot katererna. Det var ett blodigt krig, bland annat så brändes hela Beziers ned och hela befolkningen i staden dödades år 1209.

Katarena var en kristen religiös livsåskådning som fanns på flera platser i Europa. Det finns inte mycket texter bevarade så det finns inte en komplett bild över deras religion som dessutom varierade mellan olika platser. Men det man vet är att de förkastade de flesta katolska sakramenten och bara hade en central rit, consolamentum. De protesterade mot den katolska kyrkan som de hävdade hade blivit moraliskt, andligt och politiskt korrupt. Katarerna växte sig stark under slutet av 1100-talet och detta resulterade till slut i framväxten av inkvisitionen och albigenskorstågen när den katolska kyrkan reagerade mot den. I början av 1300-talet så hade den katolska kyrkan kvävt katarerna men i södra Frankrike så finns deras historia kvar.

Självklart så är de fästningar och slott som i dag kallar katarslott inte bara i bruk av katarena utan byggdes ofta i början av 1000-talet av furstar som ibland gick över till den katarska livsåskådningen och de fick då en plats i historien om katarerna. Efter korstågen blev de ofta en del av gränsbefästningen mellan Frankrike och Spanien. 

Peyrepertuse är ett av dessa slott som reser sig allra högst upp på en bergskamn. Efter att ha parkerat bilen så är det en kvarts promenad upp till slottet. Utsikten är milsvid och man kan förstå att läget är perfekt om man vill kunna övervaka landskapet.

Det är omgivet av 30-40 meter branta klippor på tre sidor och det bara möjligt att nå slottet från den norra sidan.

Efter att ha klättrat ner så tog vi bilen det ett närbeläget bad vid Gorges du Verdouble (Moulin de la Ribaute) med härliga forsar och vattenfall. När man åker söderut från Duilhac så finns det en väg in till vänster som leder till en parkering precis bredvid badet.Om det inte vore så långt från Marseillan skulle vi gärna åka hit ofta.

Försmak av sommar

För en gångs skull så har det varit en vecka då vi inte har längtat till värmen och vårt hus i Marseillan. Högsommartemperatur och en osannolikt prunkande härlig försommar så här i slutet av maj gör att vi njuter i fulla drag i vår svenska trädgård. Webbkamerorna från Frankrike visar regn och kyla och Midilibre visade även på bilder med snö i bergen. Lite omvända förhållanden i år.

Sverige är så här års underbart men samtidigt känns ser vi fram emot sommarveckorna i Frankrike med garanterad värme och härliga dagar på terrassen. 

Det känns som att allt exploderar samtidigt i år i trädgården.

Hängmattan har varit flitigt använd i helgen.

Cirque de Navacelles

Av en slump så hittade vi Cirque de Navacelles när vi surfade runt efter utflyktsmål och det var verkligen, Wow vilket ställe! En timmes bliresa från Marseillan. När man på A75:an efter  Lodève tar höger och efter ett tag på vindlande vägar når högplatån så känns Medelhavet avlägset och tankarna går till Gotland. Efter en lång lång rak väg så når vi efter ett tag fram till Baume Auriol där vi stannade och fick en fantastisk utsikt över Cirque de Navacelles. Det är imponerande att tiita ner i grytan som naturen har skapat. Här finns även turistinformation m.m. Cirque de Navicelles är klassificerad sedan 2016 som en Grand site du France.

Vi tog sedan bilen ner till byn längst där nere, sisådär 300 meter längre ner. Inget för den höjdrädde det är smala vägar med djupa stup, på sommaren går det visst shuttles som man kan ta. Alternativet är att vandra ner vilket vi ska prova nästa gång vi åkr hit, det finns även en vandringsled där nere. 

Väl nere gick vi över den gamla stenbron ner till vattenfallet i botten. Barnen och vi balanserade runt på stenarna och fikade innan vi vände hemåt. Det är badförbud vilket känns vettigt då floden försvinner ner i underjordiska floder.

Pont du Gard

Våren här i Frankrike är senare än normalt det här året. Vi har haft 15-17 grader de första dagarna och igår skulle det duggregna i Marseillan så vi bestämde oss för att åka och besöka Pont du Gard. Något som vi har velat göra länge men som inte har blivit av tidigare. Vädrets makter var med oss och vi fick 22 grader och sol så vi njöt av våren.

Innan vi åkte mot akvedukten gjorde vi en kort avstickare och avklarade lite pappersarbete med borgmästeriet. Den vänliga kvinnan hänvisade oss till tekniska kontoret i utkanten av Marseillan där vi fick våra papper stämplade, även där var de väldigt trevliga. En positiv upplevelse av byråkratin i Frankrike. Får nog säga att de flesta vi har varit i kontakt med under de två år vi har haft huset har varit väldigt hjälpsamma.

Efter att parkerat bilen och passerat välkomstcentret så gick vi direkt ner till akvedukten och floden Le Gard. På sommaren är det nog ett härligt ställe att bada på och man kan vandra upp och ner längs floden. Just nu var temperaturen alldeles för sval för ett dopp. Men vi kommer säkert att återvända hit en varm sommardag och ta en heldag här.

Akvedukten byggdes av romarna runt 40-50 efter Kristus och är 275 lång och 48 meter hög. Väldigt imponerande. Akvedukten är del av vattenledningen från en källa i Uzés till Nîmes. Den var totalt 52 km lång och användes under mer än 500 år och det flöt 400 liter vatten per sekund genom den.

På vägen ner till bron passerade vi ett olivträd med den aktningsvärda åldern av 1110 år! Och då hade det även klarat av att flyttas från Spanien till sin nuvarande plats för 30 år sedan.

Vi avslutade besöket med att titta in i museet som är väl värt ett besök för att få förståelse för hur akvedukten byggdes och användes.

Foto från www.pontdugard.fr

Påsk i Marseillan

En tidig påsk och en sen vår gör att det biter bra i luften även om det är varmt i solen på eftermiddagen. Idag lyckades vi vara på plats i Marseillan på påskdagen och fick se vår första parad, grand corso, i staden, det finns även en parad vid jul som vi inte har lyckats vara på plats och se än så länge.

Marseillan har tre vänorter, Malmedy i Belgien, Caudete i Spanien och Castleblayney på Irland som alla var med i paraden med orkestrar. Så det var både säckpipor och trummor.

Mycket folk på gatorna och en riktig folkfest.

Tyvärr har inte jämställdheten kommit så långt i paraden. Många lättkladda dansande kvinnor och inga dansande män. Tyvärr speglar det väl att könsrollsmönstret tyvärr fortfarande är lite gammeldags.

Mellan orkestrarna så var det olika figurer som drogs på vagnar, bland annat en ledsen isbjörn med anledning av dagens klimatförstörning.

Tåget avslutades med Miss Marseillan 2018.Skönhetstävlingar är fortfarande populärt här.